Peter fyller men tömmer inte

En amerikansk DJ-term som heter “rotating the floor” försöker jag tillämpa varje gång jag spelar. Det handlar helt enkelt om att byta stil och tempo med jämna mellanrum så folk inte dansar hela tiden utan även går till baren och dricker. Det är således inte bra för affärerna ifall folk dansar järnet hela tiden utan att kröka.

Idag körde jag prisutdelning på quizen vid cirka halv elva. Då har jag ingen tanke på att försöka få folk att dansa med en gång. Det är för tidigt. Men eftersom jag redan har flera hundra gäster i lokalen (till skillnad från helgkvällar då stormen kommer senare) gäller det att inte skrämma bort dem heller.

Jag gick ut lite löst med lite “allsångs”-låtar – typ Ted Gärdestad, gamla schlagerdängor och sånt. Det var bara det att halva huset gapade med i Eiffeltornet och dessutom började dansa direkt. Jaha. Så det var bara att flänga igång discolamporna och höja ljudet. Det hedrar Harrys i Falkenberg att de har en hederlig discoboll också. Nostalgi eller Finlandsfärja om man så vill.

Sedan gick folk apeshit fram till stängningsdags och det var helt enkelt en höjdarkväll! Spelade Chris Brown “Forever” – fullt golv. Spelade Kikki Danielsson “Bra vibrationer” – fullt golv. Spelade Proclaimers “500 miles” – fullt golv. Spelade Chesney Hawkes “The one and only” (!) – fullt golv. Och så vidare.

Folk är inte kloka.