Bara för att jag inte skrivit en rad om Engla betyder inte att jag inte bryr mig. Bara för att jag medvetet brukar bläddra förbi de värsta sidorna i kvällspressen betyder inte att jag är hjärtlös. Men jag ser. Jag tänker. Jag kräks. Just nu kräks jag på SVT som kommer att sända Englas begravning. Jag kan inte se att detta är annat än en publicistisk bakgata ner i fördärvet. Är det någon slags politisk poäng de vill plocka? Hur gör man urvalet? Varför just Engla och inte Estonia? Varför inte Arbogaoffren? Malexanderpoliserna? Om detta ens riskerar att likna en blivande norm vill jag för död och pina inte vara med. Jag har jobbat på hundratals direktsändningar, men jag kan försäkra er att jag vägrat vara med här.
Arkiverad under: TV-tittande, irritation
Exakt!!!
Det kanske funnit diskussioner om att sända begravningar tidigare men där anhöriga haft sinnesnärvaro att säga blankt nej?!
Heder åt dig att du hade vägrat ställa upp.
Äntligen någon som säger vad jag tänker! Man vill bara spy. Hur har SVT kunnat gå i samma frosserikåta fälla som kvällstidningarna?
Jag kommer inte att titta ens under vapenhot, Linda, Åsa och Becka.
Just så!
Hinka pilsner snart?
S-Man: på tiden! Vi får låta våra sekreterare synka våra kalendrar!